Hälsa och Vårdbehov hos Skolbarn Som Fötts Efter Extremt Kort Graviditetslängd

Överlevnad av mycket för tidigt födda barn (barn födda vid 23-25 graviditetsveckor) har ökat dramatiskt under 1990-talet. Många av dessa barn befinner sig nu i skolåldern/tonåren och en helt ny patientkategori har uppstått. Dessa barn tillhör med säkerhet en riskgrupp men kunskapen om deras hälsa i skolåldern och hur de fungerar i sin dagliga miljö (i hemmet, i skolan och med sina vänner) är ofullständig. Sådan kunskap är nödvändig för att ge barnen och deras familjer adekvat stöd under uppväxttiden. Vidare behöver barnens hälsa och eventuella funktionshinder återkopplas till neonatalvården i syfte att optimera denna.

Vi studerar en kohort av extremt för tidigt födda barn (23-25 graviditetsveckor), som vårdats i Uppsala och Umeå, och som nu är 8-14 år gamla. Studien omfattar följande områden: fysisk hälsa, tillväxt, socioekonomisk bakgrund, beteendeproblem, ADHD-problematik (koncentrationssvårigheter), emotionella problem och skolprestationer, samt formell testning av kognition. Studiens metoder är internationellt kända och väl validerade. Vi har mycket positiva erfarenheter av dessa instrument utifrån den nationella Svenska uppföljningsstudien som genomfördes nyligen.

I vår tidigare svenska nationella studie har vi undersökt skolbarn som föddes vid 23-25 graviditetsveckor under 1990-92 i hela Sverige. I denna studie erhöll bara cirka hälften av levande födda barn (23-24 graviditetsveckor) aktiv perinatal behandling med bl.a. återupplivning och respiratorvård. Detta kan jämföras med vår pågående studie där alla av de mycket för tidigt levande födda barnen har aktivt omhändertagits. Resultat från den svenska nationella studien har bl. a. visat att extremt prematura barn har signifikant större hälsoproblem och högre behov av speciella återkommande hälsovårdsåtgärder under skolåren. Dock är det påfallande att mycket få barn har allvarliga nedsättningar som innebär hinder i sin allmänna dagliga livsföring. De sammanvägda resultaten från denna studie är uppmuntrande. Våra fynd tyder också på att aktuella uppföljningsprogram av prematura barn skulle kunna förbättras genom införandet av psykologiska och sociala hälsovårdsinsatser integrerat i den medicinska uppföljningen speciellt under neonatal-perioden och under de första levnadsåren.

Åren 2006-2008 har vi publicerat studiens resultat i internationella tidskrifter. Dessa resultat har också sammanställts i Aijaz Farooqis avhandling och en annan bok nyligen publicerad av Aijaz Farooqi (Extreme Preterm Children in mid childhood Schoolage; Aijaz Farooqi: ISBN 978-3-639-05575-7, 2008). Vi är tacksamma för forskningsbidrag från Jerringfond som har stött projektet i flera år.

Aijaz Farooqi (med dr) är verksam som barnläkare (nyföddhetsdoktor) vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, och är projektansvarig för ovanbeskrivna projekt.
 

Hemmasittare - ett samhälls- och hälsoproblem

Hemma-sittare är ett begrepp som används för elever som utan giltigt skäl stannar hemma från skolan under en längre sammanhängande period. Både skolan och barnpsykiatrin upplever att det är ett ökande problem men det saknas systematiska sammanställningar av hur vanligt hemma-sittande är, om orsaker och vad som utgör effektiva åtgärder. Omfattande skolfrånvaro kan leda till allvarliga och betydande negativa konsekvenser för barnets känslomässiga och sociala utveckling och anpassning till samhället. Det är inte ovanligt att skolfrånvaron utvecklas under en längre tid utan att uppmärksammas eller åtgärdas effektivt. I många fall är en frånvarande elev inte ett problem i den direkta undervisningssituationen vilket kan göra att hemma-sittandet inte bryts snabbt och sekundära problem riskerar att utvecklas. Problematiken innebär vanligen en stor påfrestning och utmaning för föräldrar och skolan. Omfattande resurser och samarbete krävs ofta mellan olika aktörer såsom skola, barnpsykiatrin och socialtjänsten.

I projektet undersöks hemma-sittande med avseende på förekomst av individuella variabler såsom psykisk ohälsa och olika miljövariabler inom skolan och familjen. Syftet är att kartlägga vilka faktorer som bidrar till utveckling och vidmakthållande av hemma-sittande. Specifikt undersöks förekomsten av social fobi hos hemma-sittande barn och ungdomar. Undersökningen genomförs i samarbete mellan barnpsykiatrin och kommunala grundskolor i Värnamo, Kalmar, Västervik och Linköping.